Listan

Jag vill vara hemma i min egen kropp, utöver det kan jag känna mig hemma lite varstans, för jag har alltid min kropp med mig. Min kropp är, klyschigt nog, mitt tempel.

 

Jag accepterar min brister, eller åtminstone försöker jobba på att acceptera dem.

 

Jag väljer varje dag att vara frisk, i stor eller liten utsträckning måste jag varje dag välja frisk framför sjuk, vissa dagar flera gånger under dagens gång.

 

Jag är rädd för att andra ska tycka illa om mig, och det är okej att jag har den rädslan, så länge jag vet med mig innerst inne att jag är värd att älskas, precis som jag är.

 

Jag är stolt över mig själv, att jag tagit mig hit, till den här dagen, och att jag kommer kunna ta morgondagen också, all styrka jag samlar för varje steg bortifrån min sjukdom är beviset för hur stark jag är, och hur frisk jag kan bli.

 

Vissa dagar är jag sjuk, och då får jag vara sjuk, så länge jag vet med mig att mitt värde inte sitter i hur min kropp ser ut eller vad vågen visar att jag väger. Vikt är bara siffror och har ingen betydelse för min vardagliga funktion.

 

Min kropp är min bästa vän, den har ställt upp genom sjukdom och genom vägen mot att bli frisk, den förtjänar att vila, att älskas, att njuta.

 

Jag uppfyller inte samhällets normbild för vad en kvinnokropp ska vara, och jag vägrar acceptera att jag borde eftersträva att passa in i mallen, inte heller tänker jag begränsa mig själv genom att hata bitar av min kropp som samhällsnormen tycker är fel.

 

Det finns inga felaktigheter på min kropp, min kropp är min och till för mig, jag bestämmer att den är bra, och vissa dagar kan jag tycka att den bara är tillräckligt bra, och det är ibland gott nog.

 

Jag tänker omge mig med människor som ser mitt egenvärde, accepterar mig som jag är och älskar mig för den jag är, människor som sårar mig genom att anse att jag inte duger har ingenting i mitt liv att göra.

 

Jag förtjänar att skratta, att le, att äta, att njuta, att älskas, att älska, att leva, att existera i nuet.

 

Jag lovar mig själv att alltid sträva efter att leva det liv jag själv vill leva.

 

Jag tillåter mig själv att känna de känslor som finns i min kropp, men jag är inte mina tankar och mina känslor, jag kan både vara glad och ledsen, och det är okej oavsett.

 

Jag är stark, jag är rejäl, jag är tillräcklig, jag är normbrytande, nyskapande, jag är precis vad jag känner för att vilja vara.

 

Negativa tankemönster går att bryta: Stanna upp, observera, släpp taget, döm inte, gå vidare.

 

Jag är alltid jag, jag är allt ovanstående och mer därtill.