Det ätstörda beteendet.

I början av sommaren slutade jag äta kött igen, jag har aldrig mått bättre, det är faktiskt sant. Vad som jag däremot kanske ska tillägga är att jag har en historia som ätstörd, en före detta anorektiker. Det är inte bara avsaknade av kött som gör att jag mår bättre än på länge, det är också att jag börjar landa i en roll som frisk, att jag har hittat metoder som fungerar för mig med mattider och portionsstorlekar. Samtidigt blottläggs en hel del frågor som jag måste hitta svar på som nu tillfrisknad anorektiker och vegetarian.

När jag var tonåring började mina problem, för att dölja dem valde jag att bli vegan, eftersom det gjorde att jag kunde bortförklara min matvägran med att säga att jag äter inte kött, bara vegansk kost. Skolmaten var hemskt dålig på att tillgodose en vegansk kosthållning, vilket gjorde att jag helt kunde skippa att äta i matsalen om jag kände för det, vilket var ganska ofta. Jag räknade kalorier samtidigt som jag läste innehållsförteckningar som en troende läser bibeln. Fanns minsta antydan till animaliskt innehåll, valdes produkten bort.

Efter tio år som sjuk, har jag nu varit frisk i två år. Jag började mitt tillfrisknande med att försöka att äta allt, varefter kött har fasats ut mer och mer under tiden, jag har insett att jag helt enkelt inte tycker om kött och väljer därför bort det av den anledningen, samtidigt som jag väljer bort kött då jag inte vill stödja köttindustrin. Fisk äter jag, av den enkla anledningen att jag tycker om fisk. Men det är nu frågorna hopas och träder fram i ljuset, frågor som jag inte har varit beredd på.

Som sjuk kontrollerade jag mitt matintag genom att räkna kalorier och läsa på förpackningar, vilket jag inte gör längre eftersom jag triggas igång av detta och inte kan kontrollera det. Jag har släppt kontrollen och finner en frihet i att inte kolla allt och läsa allt på paketen. Men då jag är vegetarian ställs jag inför vissa dilemman ibland, hur ska jag kunne veta om produkten är helt köttfri eller saknar innehåll av animaliska beståndsdelar? Ja alltså, solklara fall där kött förekommer är ju enkla, men hur gör jag med gelégodis till exempel? Ska jag läsa eller inte?

Vissa vegetarianer jag känner tycker att en helt ska välja bort allt som det finns animliska beståndsdelar i, andra är mindre nogranna. Det finns olika grenar inom vegetarianism där man äter lakto-ovo –alltså både mjölk och ägg men inte kött och sen finns det de som inte äter ägg men äter mjölkprodukter och massa olika variationer, eller som jag som äter fisk, ägg och mjölkprodukter, men inte rött kött och kyckling, vad man kan kalla en demivegetarian.

Jag har hållt den linjen att jag inte tänker läsa allt på alla paket, eftersom jag triggas igång till ett ätstört beteende genom att göra detta, men för ett tag sedan upptäckte min pojkvän att det var köttextrakt i bea-såsen vi haft till pizzan och jag suckade mest över det hela. Men borde jag läsa allt på alla paket för att vara säker? Nej blir mitt svar. Jag äter hellre bea-sås med köttextrakt än att blir sjuk igen.

Jag ogillar att det finns köttextrakt i vissa produkter, ogillar även när det används palmolja i godis och mat eftersom palmoljeproduktionen bestått i att regnskog skövlats för att ge plats åt plantage. Inte heller äter jag tonfisk då fisket av tonfisk bedrivs på ett sådant sätt att jag inte kan acceptera den, när andra fiskar blir lidande och den helt enkelt inte är hållbar. Samma sak med jätteräkor och vissa andra fiskar.

Men jag kan inte läsa på alla produkter hela tiden, jag kan inte eftersom jag återgår till att bli ätstörd. Jag älskar att det finns människor som brinner för frågor som dessa, som har gjort det till sin livsuppgift att stoppa palmoljeproduktionen och se till att vi får ett hållbart fiske och att det inte ska finnas köttextrakt där det inte gör någon nytta, men jag kan inte. På tal om att välja rätt sorts fisk så har Naturskyddsföreningen en app som heter Grön guide. Där finns fiskväljaren, fruktväljaren och grönsaksväljaren. Enkelt.

Det finns idag en samhällsyn och något av en folkrörelse där vi ska kolla tillsatser och läsa av produkter mer, ifrågasätta företagens val och inte använda hel- och halvafabrikat. Det är jättebra. Men för vissa av oss blir beteendet skadligt. Det krävs säkra varumärken som tydligt signalerar att de tar avstånd från skadligt fiske, palmolja och att de är helt fria från animaliskt innehåll, det kan inte vara klokt att vi hela tiden ska läsa på varje produkt och varje paket. För som sagt, det finns en frihet i att inte läsa allt, en frihet i att kunna hålla sig ifrån beteenden som en vet skadar mig mer än vad det hjälper, här måste jag vara självisk för en gång skull och inte läsa. Men frågan måste samtidigt få komma fram i ljuset och vi måste diskutera den.

Jag är alltså delvis tillbaka där jag startade; vegetarian ja, men inte ätstörd. Jag har tidigare dolt mitt ätstörda beteende i att vara vegan, men är nu frisk och vegetarian, jag kan inte hålla benkoll på mitt matintag, då blir jag sjuk igen. Och i sanningens namn –här kommer det tragiska- jag känner alldeles för många veganer och vegetarianer som varit ätstörda. Jag känner några som bara rätt och slätt är veg, inte tillfrisknade ätstörda. Men i hela rörelsen döljer frågan sig, om vilka som döljer sitt ätstörda beteende i att vara vegetarian eller vegan och vilka av oss som försöker vara friska och vilka som klamrar sig fast vid att vilja fortsätta vara sjuka. För de får inte glömmas bort, det finns de som fortfarande vill vara ätstörda, som inte ser det som en ätstörning utan som ett livsstilsval.

Tro nu för guds skull inte att jag menar att alla veg. döljer en ätstörning i valet att bli veg., det är helt felaktigt. Men som Schmenus skriver så måste frågan lyftas, synliggöras och börja diskuteras. Vissa av oss är mer känsliga än andra för att läsa innehållsförteckningar, läsa tidningar med diettips etc. och hela hetsen kring smalnormen i samhället skapar ångest och störda beteende, långt utanför våra egna kroppar. Det är svårt att bli frisk i ett samhälle som är sjukt. För det är många gånger det en inser som tillfrisknande, hur sjuk reklam och samhällssyner på kroppar egentligen är.

Slutligen vill jag lägga ett avslutande ord än en gång kring dieter som exempelvis 5:2. Det har varit mycket skriverier de senaste dagarna, många kommentarer på flera ställen på internet om detta. Vad många verkar glömma är att även om dieten kan fungera för människor med kontroll, för människor som är helt och hållet pålästa kring ämnet och tycker sig finns njutning i detta, så finns det alltid flertalet yngre tjejer därute som inte läser lika mycket, utan hittar på en egen version av vad de tror sig veta vara en diet. De kanske testar 5:2 efter att ha skummat ingressen till en artikel om metoden, efter två veckor märker de ingen skillnad utan ökar på och ändrar om, straffar sig själva, hamnar i ett ätstört beteende. Jag ser hellre fler överviktiga 40plussare, än fler underviktiga tonåringar. Vet hut för fan.